Hitta!
Generic filters

Förbundsmötet – så går det till

Förslag på arbetsordning

På förbundsmötet fattas alla viktiga beslut inför kommande mandatperiod, vilken inriktning på arbetet förbundet ska ha och vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen. 

Registrering av ombud

Varje ombud ska registrera sig på fredagen innan mötet startar, för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Registrering sker genom att varje ombud får ett röstkort och namnskylt. Röstkortet är ombudets nyckel under mötet för begäran om ordet, replik samt för att ges rätt att rösta vid eventuell votering. 

Röstlängd

Skolidrottsförbundets förbundsmöte 2020 består av högst 63 ombud enligt förelagd röstlängd. Enligt förbundets stadgar har förbundsmötet rätt att besluta med det antal ombud som efter kallelse deltar i förbundsmötets beslut. Ledamot av förbundsstyrelsen får inte vara ombud.

Röstlängd för förbundsmötet fastställs vid förbundsmötets början. Anmälda ombud och ersättare enligt Skolidrottsförbundets stadgar upptas i röstlängden. 

Yttrande- och förslagsrätt

Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsmöte har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och motionär i sin egen motion. Yttranderätt har RF:s representant och förbundets arbetstagare. Vid förbundsmöte får representanter för förbundets medlemsföreningar närvara.

Ordförande för mötet

Förbundsmötets ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av förbundsmötets röstberättigade deltagare (ombuden). 

Protokoll

Förbundsmötet väljer sekreterare som ska skriva protokollet under förbundsmötet. Så snart som möjligt efter förbundsmötet kommer ett justerat beslutsprotokoll att sändas till alla SDF och läggas ut på hemsidan. 

Vid omröstning genom votering (rösträkning) ska röstfördelning anges i protokollet. 

Utöver mötesordförande justeras protokollet av de vid förbundsmötet valda protokolljusterarna.

Påverkanstorg

Påverkanstorg är en öppen mötesform där deltagarna diskuterar förbundsstyrelsens och medlemmarnas förslag i mindre grupper. Påverkanstorg skapar plats för fler att prata och diskutera och vidare kunna lämna ändringsförslag i de ärenden som bereds.  Metoden togs fram av Scouterna och syftet är att skapa en avslappnad och inkluderande diskussionsklimat. Skolidrottsförbundet kommer att använda påverkanstorg för att korta ner diskussionerna i plenum och göra det lättare att delta för ombuden. Torgen främjar också yrkanden som tas fram i dialog mellan ombud, förbundsstyrelsen och kansli, vilket gör dem bättre förankrade.

Varje ärende är en fysisk plats, inflytandepunkt, på torget där ombud och deltagare samlas för att utbyta åsikter och lämna förslag. Ändringsförslagen lyfts för slutdiskussion när förbundsmötet återupptas. På varje påverkanstorg kommer det att finnas en representant från förbundsstyrelsen samt en anställd från kansliet som har rollen som torgvärd. 

På påverkanstorgen tas inga beslut utan det är här vi diskuterar och kommer med förslag på ändringar.

Plenum  

Förhandlingar i plenum är mötets forum för beslutsfattande. Det är här alla formella beslut tas. 

Pleniförhandlingarna leds av ett mötespresidium, bestående av två ordförande (som fördelar ordet och för talarlista) samt två sekreterare (som skriver protokoll) som väljs av förbundsmötet. Förbundsmötet väljer även två rösträknare, tillika protokolljusterare, men dessa ingår ej i mötespresidiet. 

En fråga inleds med att mötesordförande redogör för vilka förslag som finns för beslut, och lämnar sedan ordet fritt. 

Att diskutera i plenum 

För diskussioner i plenum kommer förbundsmötet att använda sig av första och andra talarlista. Detta innebär att förstagångstalarna har förtur till ordet vilket i förlängningen kan bidra till att fler kommer till tals.

Begära ordet – lämna förslag. Ordet begärs genom att man, enligt mötesordförandes instruktioner, tydligt markerar att man önskar tala och blir då ställd i kö på talarlistan.

Varje punkt på dagordningen inleds med att mötesordförande presenterar och förklarar punkten. Om punkten behandlats på påverkanstorg görs en kort sammanfattning från torget. Därefter öppnas det upp för diskussion i helgrupp.

Alla förslag som förbundsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till ordföranden eller torgvärden under pågående påverkanstorg och formuleras som ett förslag till beslut. Alla förslag på mötet protokollförs.

Tidsgränser. Om mötespresidiet finner det av praktiska skäl nödvändigt, står det dem fritt att införa tidsgränser för längden på föredragningar och inlägg från mötesdeltagare. 

Replik – svara på inlägg. Om en mötesdeltagare benämns med namn eller position i ett inlägg, har denne rätt att direkt efter inlägget svara på detta genom att göra en replik. Repliker ska alltid hållas korta, och får endast svara på inlägget. Att begära replik ska ske enligt mötesordförandens instruktioner. 

Att fatta beslut 

När talarlistan är tom frågar mötesordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Blir svaret ja, läser mötesordförande då upp de förslag som det finns att ta ställning till. Det är mötesordförandes uppgift att föreslå beslutsordning för de olika förslagen, och är ansvarig för att alla mötesdeltagare känner sig väl införstådda i hur besluten kommer att fattas. Det slutliga förslaget efter en beslutsomgång kring en fråga ställs alltid mot avslag. Det innebär att ombuden endast kan svara ja på de frågor som ställs.

  1. a) Acklamation. Beslut tas normalt genom acklamation (genom muntliga ja-rop samt handuppräckning med röstkort). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet (exempelvis ”jag finner bifall för styrelsens förslag”), och bekräftar det med ett klubbslag.

  2. b) Votering. Om någon röstberättigad vill ha ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering (rösträkning). Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordförande, som bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet. (exempelvis ”jag finner bifall till styrelsens förslag med röstsiffrorna 45–28”), och bekräftar det med ett klubbslag. Ombud som begär votering ska uppge sitt namn och distriktsförbund. Försöksvotering kan ske.

  3. c) Sluten omröstning. Beslut kan även, om så begärs, ske genom sluten omröstning. Detta är möjligt endast vid personval om det finns fler kandidater än platser att tillsätta. Vid lika röstetal skiljer lotten. Vid sluten omröstning ska valsedel inte uppta fler namn än det antal som ska väljas.

Reservation. Om ett eller flera ombud önskar reservera sig mot ett beslut fattat av förbundsmötet så ska detta ske skriftligen till ordförande, senast vid mötets avslutande.  

Röstlängden justeras när förbundsmötet återupptas. Efter varje ajournering ska röstlängden justeras. Det görs exempelvis genom att alla närvarande ombud antecknar sig på en lista eller genom upprop. 

Val av valberedning

Förbundsmötet ska välja Skolidrottsförbundets valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval, och lägga förslag på dessa till förbundsmötet. 

Att kandidera till förbundsstyrelsen

Valberedningens förslag till förbundsstyrelse är precis det namnet säger; ett förslag till förbundsstyrelse som valberedningen har lagt. Det finns alltså möjlighet att kandidera till förbundsstyrelsen även om man inte är föreslagen av valberedningen.

Tidigt under förbundsmötet presenterar valberedningen sitt förslag. Under mötet kommer mötesordförande att fråga om det finns någon mer som vill kandidera eller nominera någon. Om det inte finns några motkandidater så ställs valberedningens förslag mot avslag. Ingen behöver yrka avslag för att så skall göras, det sker automatiskt med alla förslag.

Om det finns motkandidater så kommer mötesordförande att föreslå att vi går direkt till personval och sluten omröstning. Mötesordförande kommer att föreslå att alla skriver så många namn på en lapp som vi har beslutat att styrelsen skall innehålla, varken mer eller mindre.